Väderspänning

Det var en gång två pojkar som såg en farbror på staden med en knippa ballonger i sin hand. Pojkarna önskade sig var sin stor ballong så mycket att deras önskan gick i uppfyllelse. Ballongerna var fyllda med helium och flög jättebra. Under varje ballong hängde ett snöre med en tyngd för att förhindra att den skulle stiga till väders.

Lyckan var total! Hela dagen, kvällen och nästa morgon lekte grabbarna med sina stora farkoster. Den ena ballongens tyngd byttes snart ut mot en liten korg där några rikligt utrustade legogubbar kunde stå. Ekipaget blev så väl avvägt att det varken snuddade golv eller tak utan svävade helt fritt i rummet. Fantasin förde tankarna till ingenjör Andrés luftfärder...

Vädret var fint ute denna morgon. Sängkläder hängde på vädring från ett fönster i föräldrarnas sovrum på övervåningen. Själva bar de vuxna in saker genom ytterdörren på bottenvåningen. Ballongleken byttes ut mot andra aktiviteter men i hallen utanför sovrummet, med de vädrande sängkläderna, svävade fortfarande ballongen med de båda legoresenärerna fritt. Då började vinden att tillta och dra i kors genom huset.

Plötsligt hördes ett skrik från köket. "André" och hans ballong svävade fyra meter upp i luften utanför köksfönstret. Alla rusade ut på gräsmattan för att försöka förhindra en katastrof, men ekipaget var utom räckhåll. Det hade stigit för snabbt och var snart bara en prick på himlen.

Hur hade detta kunnat hända? Jo, en av legofigurerna hade hoppat av när korsdraget fått ballongkorgen att passera fönsterbrädan Den så väl avvägda balansen var därmed rubbad och den återstående gubben i korgen kunde ingenting göra för att få ner farkosten i den starka vinden.

Vi följde pricken länge med blicken och undrar fortfarande vart legoingenjören tänkte resa...